Publicerad:

Intervju med Peder Eriksson

Från starten 2008 till det avslutande mötet den 22 jan 2018 agerade Länsstyrelsen i Örebro samordnare i utredningsprojektet Vätternvatten. Länsstyrelsens enhetschef Peder Eriksson var under dessa år sammankallande och samordnare för arbetsgruppen i projektet. Våren 2008 gjorde dåvarande landshövding Sören Gunnarsson en vattenresa i kommunerna. Flera nämnde att dricksvattnet var ett problem och någon eller några kommuner tog upp frågan om att man skulle kunna ta vatten från Vättern.

Vad var det för problem som kommunerna lyfte under landshövdingens vattenresa?

Dels var det att det saknades reservvatten. Dels var det att det var problem med vattenkvaliteten. På mötet som hölls samma sommar var kommunalråden med från kommunerna och då bestämde man sig för att bilda en styrgrupp och en arbetsgrupp. Det bestämdes också att man skulle ta reda på om det fanns motiv till att gå vidare med ett projekt. Alla fick ta med den frågan tillbaka till sin kommun.

Problemen var till exempel att det saknades reservvatten, förslaget att man skulle kunna ha Vättern som ordinarie och nuvarande som reservvatten. Det fanns också ett återkommande vattenkvalitetsproblem i Svartån och Tisaren.

Vad ser du som projektets styrka?

Jag tror att det var bra att det gjordes ett grundarbete. Att kommunerna fick ta med sig frågan hem och fördjupa sig i om det verkligen behövdes det här projektet, varför ska vi ha det här projektet? Vad är syftet? Vad vill de uppnå? När alla hade analyserat detta och sett att de hade mycket att vinna på detta så blev det en väldigt stadig grund att stå på och gå vidare från.

Hur har projekttiden sett ut?

Slutet 2008 början 2009 bestämde man att gå vidare med en förstudie och jag var då sammankallande i arbetsgruppen och länsrådet var ordförande i styrgruppen. Förstudien pågick till 2011 ungefär. Med vissa extra tillägg 2012-2013. Det framkom då att det fanns både möjlighet och förutsättningar för att gå vidare. I förstudien fanns fem-sex olika alternativ, runt 2014 konstaterades vilket som var det bästa: En bergtunnel som gick under den höjdrygg som ligger efter Vättern. Örebro ligger på 30 meter medan Vättern ligger på 89 meter. Det innebär att det rinner nedåt. Men mellan dessa punkter ligger det en höjdrygg. Att pumpa vattnet över skulle bli skapa väldigt höga driftkostnader. Men om man skulle bygga en bergtunnel så skulle det långsiktigt bli hållbart. Det skulle också vara tryggare och säkrare.

Hur togs beslutet om bolagsbildande?

Det kom till det stadiet att det fanns tillräckligt med utredningar och kunskap om vad som krävdes för att vara säkra på att detta skulle fungera och det skulle bli bra. Då blev det dags för nästa steg och det blev för kommunerna att bilda ett bolag. Innan dess så utreddes om det skulle vara ett kommunalförbund eller vilken organisationstyp man skulle ha men landade i att ett vanligt kommunalt aktiebolag skulle vara det bästa.

Hur ser det ut framåt för Länsstyrelsen? När bolaget bildades klev ju ni ur. Vad är Länsstyrelsens i Örebros roll framöver?

Länsstyrelsen har nu den vanliga rollen som vi har vid olika infrastrukturprojekt att se till de allmänna intressena och säkra att det blir rättssäkert och bra. Sedan bolagsbildandet är jag helt bortkopplad från projektet och är inte heller en del av de som granskar. Det måste vara ett samråd och ni måste ta fram en miljökonsekvenshantering. Sen kommer Länsstyrelsen att titta på det och se att det håller måtten och uppfyller de kriterier som krävs. Länsstyrelsen yttrar sig till er i den processen. Sen när själva tillståndsprocessen drar igång – då kommer Länsstyrelsen att vara en part i processen.


Samrådsunderlaget ligger ute just nu. Läs det i sin helhet här.

Om du har några frågor kan du kontakta Vätternvatten AB på info@v-vatten.se
Om du vill yttra dig angående samrådsunderlaget kan du göra det senast den 30 november på yttrande@v-vatten.se

Vätternvatten AB
Pappersbruksallén 1
Box 33 510
701 35 Örebro
Org: 559149-1716